”Vad händer med de ukrainska flyktingarna?” var titeln på dagens Samsnack
Situationen för Ukrainska flyktingar är en fråga som engagerar många i Göteborg. Det blev tydligt imorse när Göteborgs Stadsmission och Räddningsmissionen åter igen bjöd in till Samsnack, den här gången med titeln ”Vad händer med de ukrainska flyktingarna?”
Efter sedvanligt välkomnande av Samsnack genom Emil Mattson, direktor Räddningsmissionen, samt Martin Ärnlöv, direktor Göteborgs Stadsmission, inledde Mats Hedenskog, direktor Skyddsvärnet, samtalet med att ge en kort inblick i massflyktsdirektivet. ”Det är en lag som trädde i kraft i EU år 2001 men tillämpades första gången drygt 20 år senare, år 2022, i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Den innebär kortfattat att de flyktingar som täcks in i massflyktsdirektivet ges tillstånd att uppehålla sig i landet man kommer till utan någon individuell bedömning, men utan rätten att folkbokföra sig i Sverige. Kommunen där de befinner sig tillhandahåller tak över huvudet och varje individ får en nationellt finansierad dagersättning på max 71 kr per person. Massflyktsdirektivet kan i dagsläget endast tillämpas i 36 månader och slutar därför gälla den 4 mars 2025. I Göteborg har vi ett unikt samarbete där Göteborgs Stad driver ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med fem idéburna organisationer för att stötta ukrainare med bland annat bostad samt studiestöd och arbetsmarknadsinsatser. De idéburna organisationerna som ingår i IOP:t är Skyddsvärnet, Göteborgs Stadsmission, Räddningsmissionen, Bräcke Diakoni och Reningsborg och vi tillsammans står för ca 810 boendeplatser utöver öppna mötesplatser där vi erbjuder gratis rådgivning och stöd i att integreras i det svenska samhället.”
Vad händer då nu? Jo, det kommer en ny lag som heter ”Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd” som träder i kraft den 1 november 2024. Lagen ska göra det möjligt att folkbokföra sig och därmed också få bättre villkor för utbildning, försörjning och stöd att komma ut i arbete.
Magnus Resare (M), Riksdagsledamot, ledamot Socialförsäkringsutskottet tog vid genom att understryka att massflyktsdirektivet aldrig har prövats i EU innan det blev aktuellt för ukrainarna. ”Det är ett bra direktiv då vi har kunnat välkomna nästan 40 000 ukrainare till Sverige. Hade vi istället använt oss av asylprocessen hade vi inte alls kunnat ta emot så många och det hade också tagit betydligt längre tid. Ingen var dock beredd på utmaningarna som skulle komma med direktivet. Dagersättningen man har rätt till ska vara en tillfällig försörjningslösning men för ukrainarna blev den permanent och det är en summa som man inte kan leva på. De har heller inte rätt till sjukvård i Sverige och för oss var det viktigt att få till en modell där de får rätt till just ordentlig försörjning, sjukvård samt att kunna folkbokföra sig och få ett bank-ID. I skapandet av den nya lagen har partierna hållit ihop väl och till viss del hittat gemensamma lösningar vilket har varit bra för processen. Lagen delar dock in flyktingarna i två grupper – den största gruppen som kom före 1 november 2023 kommer få tillgång till vårt välfärdssystem i större utsträckning än dom som kom efter 1 november 2023. De kommer däremot bli folkbokförda snabbare än de som kom tidigare. För dom som inte får tillgång till hela välfärdssystemet faller det ett ansvar på kommunerna. De som inte redan är i arbete kommer få etableringsersättning på ca 10 000 kr i månaden, vilket innebär en ökning från den nuvarande dagliga inkomsten. Det viktiga för oss är att få in människor i systemet, få dom folkbokförda och ge dom tillgång till de mest basala rättigheterna som finns i det här landet.”
Martin Ärnlöv bjöd efter detta upp panelen på scen som bestod av:
- Magnus Resare (M), Riksdagsledamot, ledamot Socialförsäkringsutskottet
- Carl Bexelius, Rättschef Migrationsverket
- Jenny Broman (V), Ordförande Socialnämnd Centrum, Göteborgs Stad
- Mariya Melnyk, HUG, Help Ukraine Gothenburg
- Mats Hedenskog, direktor Skyddsvärnet
Mariya Melnyk, menar att den nya lagen kommer gynna vissa grupper men inte hjälpa dom som behöver det som mest. ”Det kommer vara positivt för dom som är mellan 20-66 år, är friska och som kan och vill jobba. Men vad är det för jobb många har? Många kommer ut i jobb som inte ligger i linje med varken deras utbildning eller förmågor. Vi hoppas mycket på att etableringssystemet kommer igång för att korta vägen till arbete.” Maria påpekade även att den nya lagen innebär att familjer inte får tillgång till barnbidrag vilket drabbar deras ekonomi väldigt hårt. ”Den gruppen som inte gynnas av den nya lagen är ungdomarna mellan 18-20 år som inte kan delta i etableringsprogrammet och därför inte heller få etableringsersättning. De vill plugga och har drömmar för framtiden men de är begränsade då de inte heller är berättigade till CSN. Det finns även dom som är för sjuka eller för gamla för att arbeta och de har tex inte tillgång till äldre försörjningsstöd. Lagen skapar därmed ojämlikheter inom gruppen.”
Jenny Broman påpekade att etableringsersättningen som kommunerna får inte räcker och att den nya lagen kommer innebära ytterligare kostnader för kommunerna. ”Det är svårt att förbereda oss för den nya lagen då vi ännu inte vet hur den kommer se ut. Jag tycker det är jättebra att ukrainarna ska bli folkbokförda, vilket borde ha skett tidigare. Ersättningen på 71 kronor räcker inte, framför allt inte för dom som inte kommer in i etablering. Många saker är bra med den nya lagen men vi delar bilden som Maria säger och det finns en oro då det kommer kosta kommunen väldigt mkt pengar.”
Carl Bexelius började med att belysa svårigheten med att få en 20 år gammal lag att gå ihop. ”Massflyktsdirektivet är tänkt att vara ett tillfälligt skydd till personer som sedan ska kunna återvända till sitt hemland och direktivet ska gälla i max tre år, men förmodligen kortare. I det här fallet har det inte blivit så. Migrationsverket vill ha en jämnare fördelning av mottagandet mellan kommuner och här kan vi dra lärdomar från 2015. Det man diskuterar nu på EU-nivå är om det finns rättsliga direktiv att förlänga massflyktsdirektivet efter tre år men då behövs något nytt, och då tittar vi på regelverk för bland annat asyl, arbete och studier. Det handlar då om att förlänga det ett år i taget, och vi lutar mot att det är så det kommer att bli. Internflyktingsalternativet finns också då det finns delar i Ukraina som inte påverkas lika mycket av kriget och för vissa kan det då vara en möjlighet att åka tillbaka till Ukraina.”
Magnus Resare är tydlig med att intentionen är att så många som möjligt ska få ta del av välfärdssystemet men att det kommer hamna ett visst ansvar på kommunerna. ”Det är jättetråkigt att människor inte får de arbeten som motsvarar deras utbildning, då är etableringsprogrammet bra att ta till. Den här debatten behöver genomsyras av solidaritet och det är viktigt att inte endast se flyktingarna som en kostnad utan också som en tillgång som vi kommer tjäna på i längden. Men kostnader blir det och staten har inte oändligt med pengar så därför kommer vi alla behöva hjälpas åt, staten, kommuner och regioner.”
Mats Hedenskog belyste det idéburna arbetet och det positiva samarbetet med Göteborgs stad. ”Vi har en pågående dialog nu med vad som kommer hända med våra boende. Vår ersättning från Göteborgs stad hänger ihop med massflyktsdirektivet och en del avtal går ut nu i årsskiftet och andra avtal går ut i mars. Vissa kommer behöva flytta ut och för en del finns möjligheten att hitta eget boende och försörja sig själva men för andra blir det svårt. Hur ska de kunna klara sig på den nya ersättningen som visserligen är högre men långt ifrån tillräcklig?”
Efter panelsamtalet fick publiken möjlighet att ställa frågor, där det bland annat ställdes en fråga om att ukrainska studenter inte har rätt till studiestöd via CSN. Magnus Resare var inte medveten om detta men lovade att ta den frågan vidare i sitt politiska arbete. Avslutningsvis fick alla i paneler runda av med att berätta vad det viktigaste är för dom i samband med att den nya lagen ska börja gälla den 1 november.
Carl Bexelius: ”Det vi jobbar med mycket nu är att få olika typer av följdförordningar på plats, samt kartlägga fördelningen av hur många flyktingar respektive kommun kan ta emot.”
Jenny Broman: ”Förutom den ekonomiska biten så är det viktigt för mig hur vi löser boende till alla ukrainska flyktingar. Detta tar tid och är en av de saker jag är mest bekymrad över.”
Mariya Melnyk: ”För mig är det viktigast att vad som än händer få ut rätt information till ukrainarna i rätt tid. Vi pratar om människor som lever i osäkerhet i flera år. 1 november är inte långt borta och informationen måste nå ut. Detta kan civilsamhället hjälpa till med.”
Mats Hedenskog: ”Jag delar Jennys perspektiv om boendefrågan. Vad händer med våra boenden och med våra hyresgäster? Det blir en svår situation för många, hur stöttar vi dom på bästa sätt? Vi har en stor förhoppning om att IOPt ska fortsätta så vi kan fortsätta med våra öppna mötesplatser där vi kan stötta ukrainarna på olika sätt.”
Magnus Resare: ”Fram till 1 november är det viktigaste att se till att massflyktingsdirektivet förlängs. Har vi inte detta på plats får vi en situation där ukrainare kan bli tvungna att lämna landet. Vad gör vi när direktivet inte längre kan förlängas för det kan inte finnas för alltid? Det finns också en hög risk för upptrappning i Rysslands krig mot Ukraina och det kan innebära att ännu fler söker sig hit och då blir det ytterligare utmaningar i hur vi kan ta emot alla som söker skydd.”
Tusen tack panelen och alla som kom för att diskutera den här viktiga frågan! Nästa Samsnack äger rum under Frihamnsdagarna i slutet av augusti. Mer information om tid och ämne kommer inom kort.