Sveriges Stadsmissioners fattigdomsrapport 2019
MATFATTIGDOM – EN REALITET I GÖTEBORG
Vi möter dem dagligen i stadsmissionerna – människor som inte har råd med mat. De kommer till Stadsmissionen för dagens enda mål varm mat eller för en matkasse att dryga ut hushållskassan. 70 procent är människor som lever på långvarigt försörjningsstöd eller som på något sätt fallit mellan stolarna. Matfattigdomen i Sverige är ett faktum.
Stadsmissionen lanserar nu, för femte året i rad, årets Fattigdomsrapport. Forskningen baseras på regelbunden mätning i stadsmissionernas verksamheter samt kvalitativ undersökning, i ett samarbete mellan Sveriges Stadsmissioner och professor Magnus Karlsson vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Linnéuniversitetet. Fokus i år är matfattigdomen.
När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom. Begreppet food poverty har länge använts i andra länder. Matfattigdom behöver också diskuteras här i Sverige, menar Magnus Karlsson.
Av de 380 000 registrerade insatserna hos stadsmissionerna utgör 245 000 matrelaterade insatser. Bara i S:t Johanneskyrkan i Göteborg serverades 86 000 måltider förra året – antingen för en billig peng eller helt gratis. Varje morgon står uppemot 100 personer i vår brödkö.
– Det som för många kan vara svårt att verkligen på djupet förstå är att det finns människor som inte har något betalningsutrymme över huvud taget. Det hjälper inte att välja billigaste elavtalet eller köpa de billigaste livsmedlen – det finns helt enkelt inga pengar, säger Åsa Vilu, områdeschef för sociala området på Göteborgs Stadsmission.
Stadsmissionerna möter människor som lever i akut och reell ekonomisk fattigdom. Det är människor som av olika anledningar hamnat i matfattigdom – barnfamiljer, pensionärer och människor utan egenförsörjning.
– Många vänder sig till oss i en akut ekonomisk situation, men också i en situation av ekonomisk utmattning. När man över lång tid lever på existensminimum och varje månad går med minus så finns det inget betalningsutrymme för oförutsedda utgifter eller för att planera sin ekonomi mer långsiktigt. Vi säger ibland att det är dyrt att vara fattig, säger Åsa Vilu.
Hos Stadsmissionen får man hjälp till mat genom en måltid, en matkasse eller subventionerad mat i form av presentkort. 70 procent av de personer som Stadsmissionerna hjälper med mat lever på försörjningsstöd – vissa har gjort det under 15 år eller mer. En del har också ”fallit mellan stolarna” och inte fått det stöd som de har rätt till i egenskap av medborgare.
Sveriges Stadsmissioner vill med denna rapport synliggöra den fattigdom som vi möter. En fattigdom som ofta ligger bortom den offentliga statistik som på det stora hela taget säger att Sverige är bland de bästa länderna i världen vad gäller generell välfärd.
Där i mångfalden, möter vi människor som lever i verklig ekonomisk fattigdom. De har inga marginaler när de blir sjuka, får en extra utgift, separerar, blir arbetslösa. De kanske har ärvt ett liv i utanförskap, vana vid arbetslöshet, psykisk ohälsa eller beroende – och hittar inga sätt ut ur denna utsatthet. De har levt på försörjningsstöd 10 kanske 15 år eller mer. De kanske har ”fallit mellan stolarna” och får inte det stöd som de borde få av välfärdssamhället.
Läs Fattigdomsrapporten 2019 här.
Här finns Fattigdomsrapporten 2019 i filmformat:
1 min 18 sek: https://www.youtube.com/watch?v=atEyDxNxZxY
1 min 37 sek: https://www.youtube.com/watch?v=pdVsi1M1e0Q
5 min 29 sek: https://www.youtube.com/watch?v=p4caSwJluo8