Samsnack: Vilken roll har kyrkan i välfärden?

En sval tisdagseftermiddag i september samlades nyfikna besökare i Sjömanskyrkan för att lyssna till Samsnacks första seminarium för hösten – ett samtal om kyrkans roll i välfärden.

Samtalet leddes av Martin Ärnlöv, VD/direktor Göteborgs Stadsmission samt Emil Mattsson, direktor Räddningsmissionen, och inbjudna till samtalet var: 

• Magnus Karlsson, professor på Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola

• Susanne Rappmann, biskop Göteborgs Stift

• Joakim Hagerius, tidigare kyrkoledare Equmeniakyrkan

Samsnack är ett gemensamt initiativ från Räddningsmissionen och Göteborgs Stadsmission där vi bjuder in till samtal kring aktuella samhällsfrågor. 

Kyrkan har genom historien spelat en central roll i samhällets välfärd, både genom att vara ett grundläggande skyddsnät för samhällets allra mest utsatta men också genom att bedriva utbildning och vård. Men med framväxten av ett mer utvecklat välfärdssamhälle ser rollen annorlunda ut idag. Under 1900-talet skedde en stor förflyttning och sekulariseringsprocess där Svenska Kyrkan fick lära sig att navigera i en ny verklighet. 

“Det finns inte bara ett förhållningssätt mellan kyrkan och välfärden utan det har förändrats över tid. Evangeliet svarar alltid på behoven som finns och det har drivit utbildning, sjukvård och andra initiativ från kyrkans håll genom åren”, inledde Joakim Hagerius.  

”Vi är den enda organisationen som överlevt i 2000 år, och det finns en enorm potential i kyrkan att förändras trots en stelbent organisation. Det är däremot inte Svenska kyrkans uppgift att bli en välfärdsaktör, då vi ska ha ett fungerande välfärdssamhälle. Kyrkan har en viktig roll i att skapa gemenskap och hålla ihop ett samhälle men vi ska inte överta skola, vård och omsorg, det kan aldrig vara kyrkans primära uppgift i Sverige. Vi kan däremot påtala brister och gripa in och möta enskilda om det behövs, och finnas där som ett komplement”, fortsatte Susanne Rappmann. 

Magnus Karlsson menade att det finns två viktiga saker som skiljer sig idag från tidigare. ”Vi lever i ett mer heterogent samhälle idag och vi går även mot ett mer religiöst samhälle igen, den långa sekulariseringsprocessen håller på att vända. Här har kyrkan en roll som vi ännu inte har pratat så mycket om”, sa Magnus Karlsson.   

Alla i panelen var överens om att när det kommer till krisberedskap har kyrkan länge agerat med viss självklarhet och auktoritet. Det är något som resten av samhället har vilat på, där finns en vana att kyrkan tar ett ansvar. Kyrkan har också mycket rum och lokaler att samlas i, detta är en rikedom. Joakim Hagerius fyllde i att det dock finns möjlighet till utveckling då vi ännu inte har tänkt så långt när det gäller vad olika organisationer ska göra i kris och hur det kan hänga ihop. Trots att kyrkan svarar på akuta behov är kyrkan otränad i att ha uthållighet. Här finns kraft och möjligheter att röra sig mer mot det institutionella.  

Magnus Karlsson belyste att det har funnits en motsättning mellan välgörenhetskyrkan och rättighetsstaten och den behöver man hantera och överbrygga på ett klokt sätt. “Att göra olika saker är också ett drag mot specialisering. Det blir allt tydligare hur samhällets olika aktörer blandas ihop och det är viktigt att dra tydliga gränser mellan varandra. Det är bra om man kan lära sig av varandra men det är också viktigt att komma ihåg vem man är”, fortsatte Magnus Karlsson.  

”Man ska inte gå härifrån med känslan att kyrkan och välfärden är två separata öar. Det finns hur mycket mellanmänskliga möten som helst – det pågår hela tiden. Det finns en stor infrastruktur som är lite osynlig, där kyrkan är följsam och hjälper till där behoven finns. Det finns många definitioner av att vara människa, och i kyrkan finns det livsrum för alla”, avslutade Joakim Hagerius.  

Nästa Samsnack äger rum den 11/10 och kommer handla om ungas ensamhet. Håll utkik på vår hemsida och LinkedIn efter inbjudan!