Konferens om Sveriges hemlöshetsarbete med Sam Tsemberis, grundaren av Bostad först
Drygt ett år har gått sedan Sverige fick en nationell hemlöshetsstrategi, där Bostad först beskrivs som en viktig del för att utrota hemlösheten i Sverige. Men på vilket sätt arbetar man med Bostad först runt om i landet och vad är det som krävs för att fler kommuner ska implementera programmet? Det och mycket mer stod på agendan den 19 september då verksamma inom hemlöshetsfrågor från hela landet samlades i Göteborg för att diskutera hur fler kommuner kan börja arbeta med Bostad först.
Hemlöshet är ett systemfel snarare än ett personligt misslyckande
Sammankomsten inleddes med att Sam Tsemberis, grundare av Bostad först, gav en insiktsfull presentation om Pathways to Housing och Housing First och kopplade detta till Sveriges nationella hemlöshetstrategi. Temat på konferensen var ”konsensus” och Sam var noga med att poängtera att för att det ska bli en förändring så måste det finnas konsensus bland alla parter vad hemlöshet är, vad det beror på och vad som krävs för att bryta hemlösheten, både av samhället och av den enskilda individen. Han menade att det finns en djupt rotad uppfattning att det krävs moralisk förbättring av enskilda individer för att ta sig ur hemlöshet, och att vi istället för att se hemlöshet som ett personligt misslyckande behöver se det som ett systemfel som finns i samhället och att vi snarare behöver fixa det trasiga system som skapar hemlösheten istället för att fixa den enskilda människan.
Det finns två sätt att hantera hemlöshet, antingen genom den så kallade trappstegsmodellen eller genom programmet Bostad först. Trappstegsmodellen innebär i korthet att en individ först behöver göra förändringar i sitt liv för att sedan ”förtjäna” en bostad, medan Bostad först utgår ifrån att individen först får en bostad för att sedan kunna orka och klara av att göra ytterligare förändringar i sitt liv (läs gärna mer om Bostad först här: www.bostadforst.se). Sam menar att den ekonomiska aspekten på hemlöshet likställs med trappmodellen medan den mänskliga synen på hemlöshet ligger till grund för Bostad först, som också har visat sig vara mer kostnadseffektiv än andra lösningar. Det konstaterades också att spridningen av begreppet Bostad först har gått snabbare än själva implementeringen.
Tips, råd och utmaningar kring kommuners implementering av Bostad först
Och just implementeringen fick vi höra om när totalt sex stycken kommuner delade med sig av sin resa kring deras lokala arbete med Bostad först. De berättade hur processerna har sett ut från första spadtaget till att de kunde välkomna sin första hyresgäst i en Bostad först-lägenhet. På plats fanns också en panel som gav feedback på kommunernas arbete och tillsammans diskuterades tillvägagångssätt, utmaningar, samt tips och råd till andra kommuner som ännu inte har implementerat programmet. Panelen bestod av:
- Sam Tsemberis: Psykolog, författare, grundare av Bostad Först
- Markus Knutagård: Forskare och lektor, Lunds universitet
- Ninja Larsson: Chef, Stockholms Stad Bostad Först
- Pernilla Parding: Chef, Stockholm Stadsmission Bostad Först
Söderhamns kommun: ”Använd evidensen, den är svår att argumentera emot”
Först ut av kommunerna var Söderhamns kommun som med mycket energi och engagemang berättade om deras resa med att implementera Bostad först, en resa som påbörjades 2010. I år, 2023 gick dom i mål då de kunde välkomna sina första hyresgäster i sina nya hem. Söderhamn är en relativt liten kommun och som tips till andra mindre kommuner sa dom ”använd evidensen!”. Det är viktigt att få med både kommun, politiken och fastighetsbranschen och i de samtalen är just evidensen svår att argumentera mot. Ett annat tips var att uppmana politiker att ge sig ut i staden och se med egna ögon hur det faktiskt ser ut. Ett annat tips som liten kommun är att samarbeta med kringliggande kommuner för att hitta sätt att hjälpas åt.
Malmö kommun vill ha större flexibilitet kopplat till hyresförseningar och besittningsskydd
Malmö kommun var näst på tur och dom har arbetat med Bostad först ända sedan 2012. Utmaningar som dom såg var att få tag på lägenheter med fokus på både kvantitet och kvalitet, ett ständigt behov av att utbilda samarbetspartners i hur Bostad först fungerar samt att de gärna ser en större flexibilitet kopplat till hyresförseningar och besittningsskydd. I både implementeringsarbetet samt det pågående arbetet betonar de vikten av att förändra i det lilla för att sprida ringar på vattnet.
Karlstad kommun poängterar vikten av att informera hyresgästen om hens rättigheter och skyldigheter utifrån arbetssättet
Karlstad kommun startade Bostad först 2013 och har nu, bland annat tack vare ett avtal med det kommunala bostadsbolaget, flera lägenheter runt om i kommunen. De upplever att hemlöshetsstrategin har gett en skjuts till bostadsfrågan och olika sätt att samverka. En av deras utmaningar har varit kring anpassning av modellen och att inte glida iväg för mycket från ursprungsmodellen. En viktig komponent som de jobbar mycket med är själva introduktionsfasen med hyresgästen, där relationen mellan hyresgäst och boendestödjare inleds redan innan inflytt samt vikten av att informera om hyresgästens rättigheter och skyldigheter utifrån arbetssättet. Önskad vision framöver är samverkan samt gemensam målsättning mellan olika nämnder, utveckling av det vräkningsförebyggande arbetet samt utökning av deras uppsökande verksamhet.
Ljusdals kommun inledde sitt Bostad först-arbete med en ”försöksverksamhet”
Ljusdals kommun började utreda hur de kunde ta sig an Bostad först år 2016 och började startade upp arbetet år 2020. De inledde sitt arbete med en ”försöksverksamhet” för att ta reda på vad som fungerade för just deras kommun. En av deras utmaningar är att arbetet till stor del är personbundet vilket leder till en viss sårbarhet. Även Ljusdals kommun pekar på vikten av kompetensutveckling hos personal och att den hålls levande. De pratade även om ett behov av att erbjuda förstahandskontrakt direkt, då det till exempel kan fungera som en motivation för hyresgästen då den vet att det är här jag kommer få stanna, vilket kan öka chanserna att hyresgästen trivs och lever upp till hyreskraven. Visionen är att anställa personer som jobbar med Bostad först på heltid och få en egen budget samt att bli helt metodtrogna.
Lunds kommun efterfrågar social integration och sysselsättning för hyresgästerna
Lunds kommun har arbetat med Bostad först sedan 2016. De håller med Malmö kommun om att det behövs en flexibilitet kring hyresförseningar och besittningsskydd. Utmaningar som dom ser är behovet av att erbjuda peer support till hyresgästerna, hjälpa dom med sysselsättning och social integration samt kontakt och bra samarbete med hälso- och sjukvården. Deras önskemål framöver är därför insatser kopplat till friskvård, gemensam mötesplats, hjälp med första hyran för att inte påbörja sin resa i sitt nya hem med en skuld, skapa ett internt nätverk för hyresgästen samt erbjuda ett ”bas-paket” med tex en uppsättning möbler, köksredskap eller matkasse för att hyresgästen ska få en så bra start som möjligt.
Göteborgs stad menar att man aldrig blir färdiglärd inom Bostad först-modellen
Sist ut var Göteborgs Stad, den största kommunen som presenterades, som har ca 3 200 personer i hemlöshet. 50% av dessa personer får stöd av staden och 50% får stöd av civilsamhället. Göteborg startade upp Bostad först som en fast verksamhet 2013 och har idag 120 hyresgäster med pågående andrahandskontrakt och 85 hyresgäster som har tagit över sitt förstahandskontrakt. Även här belystes vikten av stadig tillgång till metodstöd och det ständiga lärandet av Bostad först-modellen, den blir man aldrig färdig med. Framgångsfaktorer beskrevs var relationen till den enskilde där fas ett är den relationsskapande fasen då vi frågar hyresgästen vad den vill ha hjälp med och hur hen vill att sitt stöd ska se ut. Utvecklingsområden var som tidigare nämnt brist på sysselsättning hur hyresgästen samt tätare och bättre samarbeten med sjukvården kring beroende och psykisk ohälsa.
Uthållighet, metodtrogenhet och kontinuerlig utbildning av Bostad först för alla parter
Dagen avslutades med en frågestund där vi pratade bland annat om hur välfungerande Bostad först är men att det, trots det, finns svårigheter med att skala upp och utöka arbetet till fler kommuner runt om i landet. Övriga reflektioner under dagen:
- Det tar tid att implementera Bostad först i en ny kommun. Därför är det viktigt med uthållighet och att ha en tydlig riktning framåt samt en tydlig politisk styrning.
- Det går att anpassa arbetssättet till viss del men det är viktigt att inte vika av från ursprungsmodellen för mycket.
- Man blir aldrig färdiglärd i Bostad först, därför är det avgörande att kontinuerligt utbilda och fräscha upp kunskapen hos alla inblandade parter (kommun, socialtjänst, boendestödjare, politiker, fastighetsägare)
- Det finns stora möjligheter att utöka målgruppen till att även täcka in barnfamiljer, unga samt våldsutsatta.
- Flera av kommunerna berättade att antalet personer som bor kvar i sina lägenheter ligger på runt 70%. Den siffran kan bli betydligt högre. Några av anledningarna till den siffran är tex störningar, kriminalitet samt skadliga relationer. Här behöver kommunerna jobba vidare med att tex vara metodtrogna samt fortsätta med kontinuerliga och frekventa möten med hyresgästen. Även här spelar kunskapen om Bostad först hos alla parter en stor roll för att ge hyresgästen så goda förutsättningar som möjligt att få bo kvar i sin nya bostad.
Göteborgs Stadsmission jobbar vidare med hemlöshetsfrågan och har ett nära samarbete med Sveriges Stadsmissioner som bland annat ligger bakom Bostad först – hubben där du kan läsa mer om arbetet för att krossa hemlösheten med hjälp av Bostad först. Är du intresserad av att veta mer om hur Göteborgs Stadsmission kan stötta just er kommun med att implementera Bostad först? Läs mer och kontakta oss här. Vill ni få en utbildning i Bostad först? Läs mer och boka här.