”Jag blir drabbad av ensamheten”
Malin Thunberg har varit volontär på Göteborgs Stadsmission i fyra år.
– Jag har jobbat statligt många år och det jag uppskattar mest i det är att man jobbar för samhället. Min motivation till att vara volontär är att jag vill göra mer, säger Malin Thunberg.
Att valet föll på Stadsmission var för att Malin och hennes mamma hade läst någonstans att det fanns ett behov av fler volontärer.
– Det svåraste var att få tummen ur och det var tack vare mamma vi kom igång. Hon tog kontakt med Stadsmissionen och så har det blivit en grej vi gör tillsammans, min mamma, min moster och jag.
Framför allt brukar Malin hjälpa till under högtidsfirandena på jul, nyår, påsk och midsommar i S:t Johanneskyrkan, men hon har även jobbat under GöteborgsVarvet , julklappsvagnen och i höstas hjälpte hon till med den stora utdelningen av vinterkläder som genomfördes på Drottninggatan. Tidigare har hon även varit volontär för Röda Korset och då hjälpt till med läxläsning i Biskopsgården.
Vi har lämnat jul och nyår bakom oss och Malin var volontär i S:t Johanneskyrkan på både juldagen och på nyårsafton.
– Det är väldigt roligt att få vara här på nyår och skåla in det nya året, säger hon.
Uppgifterna hon har i S:t Johanneskyrkan är varierande och ofta sådant hon aldrig gjort tidigare.
– Matberedning, att stå i ett kök, ta emot gäster. Jag får på riktigt träffa människor som har det svårt och får möjlighet att hjälpa dem på att avdramatiserat sätt. Som volontär får jag göra något och inte bara prata om det.
Hur är det att vara volontär på jul?
– Stämningen är alltid trevlig! Självklart finns det människor som mår dåligt, men det tar alltid den fasta personalen hand om på ett bra sätt. Det är klart att det kan kännas tungt ibland att inte kunna ge vad någon verkligen behöver. Jag blir drabbad av ensamheten hos vissa av besökarna. Nu har jag varit här ganska många år och blivit införstådd med ensamheten och utsattheten så det är inte överraskande längre.
Vad ger det dig att vara volontär?
– En känsla av kärlek, gemenskap och omtanke är det jag bär med mig när jag går därifrån. Jag känner mig lugn. Det är den känslan som är min behållning.
Har du lärt dig något genom att vara volontär?
– Det fina jag lärt mig är att man kan finnas för människor och att man kan göra mycket bara man gör det tillsammans. Det viktigaste vi har är varandra och gemenskapen. Baksidan man ser är att samhällets skyddsnät inte är tätt nog, att så många människor faller igenom.
– En annan sak jag lärt mig är att ibland får man bara köra på. Jag är sådan som gärna vill ha koll och kunna allt, men det funkar inte så här. Man får lösa saker längs vägen och bara veta att det blir bra ändå, säger Malin Thunberg.
Text och bild: Sofie Lindh