Höstens sista Samsnack: ”Hur lyfter vi förortsskolor med låga skolresultat?”
Höstens sista Samsnack ägde rum den 11 december och handlade om hur vi lyfter förortsskolor med låga skolresultat. Det var en fullsatt sal på Mötesplatsen Göteborgs Föreningscenter med en publik som bland annat bestod av representanter från Grundskoleförvaltningen, olika skolor samt föreningslivet.
Martin Ärnlöv, VD och Direktor på Göteborgs Stadsmission hälsade välkomna med att poängtera vikten av en bra skolgång och gav sedan ordet till Emil Mattsson, Direktor på Räddningsmissionen för att ge oss en lite bredare bild av varför skolan har så stor betydelse.
Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn i vårt samhälle
Emil inledde med att ställa frågan varför just vi, Räddningsmissionen och Göteborgs Stadsmission lyfter frågan om skolan? ”Det är för att skolan är den viktigaste skyddsfaktorn i vårt samhälle. Går skolan bra minskar risken för att personer senare i livet hamnar i kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Och för att skolan är allas ansvar. De tio skolor i Göteborg med lägst andel behöriga elever till gymnasiet ligger i, eller i direkt anslutning till, utsatta områden. Orsakerna till detta är många, tex olika livsvillkor, boendesegregation, och det fria skolvalet som gör att många väljer skolor i andra områden istället. Det innebär att skolorna får kämpa med att hålla kvar de elever som är kvar, vilket ofta leder till svårigheter att behålla kvaliteten och klara ekonomin. Skolreslutatet i Göteborg sticker ut om man jämför med Stockholm och Malmö. Hur kan vi lära oss av varandra?”, sa Emil Mattsson.
Med dom orden välkomnades dagens panel upp på scen som bestod av:
- Sara Wettergren (L), kommunalråd i Malmö med ansvar för skola och utbildning
- Johan Segerfeldt, rektor Väsby skola, tidigare rektor Kista International School, Akalla
- Martin Rogberg, PhD, verksamhetsansvarig för Nationellt FOU-center Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet
Förenklade lösningar på komplexa problem
Martin Rogberg inledde med att berätta om ”Samverkan för bästa skola” som erbjuder skolor med utmaningar stöd under tre år med hjälp av bland annat forskare. ”När vi kommer in kan vi se en lärarkår som har slutat att samarbeta med varandra då dom inte har möjligheterna att jobba tillsammans, vare sig det gäller att skapa utvecklig framåt eller samarbeta med barnen. Anledningen till detta är bland annat hög omsättning, bland både elever, lärare och rektorer. När det blir rörigt har vi en tendens att sluta oss och endast fokusera på vår egen grupp, och det är en överlevnadsmetod. Man slutar då att samarbeta och kan därför inte följa styrdokumenten som finns.”
Martin Rogberg nämnde också risken att hög omsättning av rektorer skapar informella ledare på skolan. ”Är det bra ledare är det bra, men drar dom åt olika håll blir det knepigt. En tredje orsak till att en skola har utmaningar är ”kulturell ordning”. Man kan ha svåra förutsättningar med elever som behöver mycket omvårdnad och omtanke. Det kan bilda en omsorgskultur där alla är nöjda och glada men eleverna lär sig inte så mycket. Ibland är boven också förenklade lösningar på komplexa problem som leder till att man inte tar tag i kärnan av problemet.”
Viktigt att få till en läroprocess över flera år
”För att en skola ska fungera så behöver man få till en situation och organisation där lärarna samarbetar med varandra i vardagen och för morgondagen. För att göra detta måste man ta höjd för att det är ett svårt problem, komma åt orsakerna och initiera en läroprocess för att det ska hända något. De första en till två åren brukar det inte hända så mycket men år tre brukar det hända mer. Därför är det viktigt att få till en läroprocess över flera år och nyckeln för att det ska bli av är att kraftsamla utvecklingsarbetet och under en längre tid engagera flera nivåer och enheter med stöd av externa resurser. Det krävs också utveckling av ledning och styrning samt förvaltningsutveckling för att samarbeta mellan skolor. Och ett samarbete med lärarna måste till för att det ska hända något”, sa Martin Rogberg.
Resurser och lagstiftning lyftes också, men Martin Rogberg menade att det ofta inte finns en korrelation mellan låga skolresultat och att det saknas resurser. ”Det svåra är behörigheten bland lärarna, och hur man får dom att stanna. Om man har tillit till processen får man ihop samtalet med pedagogerna och gör man detta med tre andra skolor och alla erkänner att också ledningen behöver jobba, då börjar man tro på det här och det minskar personalomsättningen. Den här kraftsamlingen har gjort att även om rektorer slutar så fortsätter ledningsgrupperna mellan skolorna att träffas ändå för att fortsätta driva utvecklingsarbetet framåt.”
Gemensamt ramverk och fokus på resultat
Sara Wettergren tog vid och berättade hur dom har jobbat med frågan i Malmö. ”För ett decennium sedan utdömdes Malmös skolor totalt. De senaste åren har vi lyckats halvera antalet problemskolor och det har varit en jättelång resa. Framför allt har vi haft ett gemensamt ramverk där vi undersökte var vi har liknande socioekonomiska förutsättningar. Vi använde oss sedan av Ontario-modellen som har varit en ledstjärna i vårt arbete. När jag tillträdde 2018 var det viktigt för mig att se resultat, både politiskt, hos förvaltningen och i skolorna. För sex-sju år sedan fanns det en tydlig omsorgskultur på skolorna, som Martin nämnde innan. Nu är det resultaten som är i fokus, vi ser att det går bättre på de nationella proven och vi mäter hur det går för eleverna när dom lämnar skolan. Nu har våra skolor ett resultat där 80% av eleverna har gymnasiebehörighet.”
Sara Wettergren belyser vikten av att ha politiken med sig och säger att det bidrar mycket till att Malmö kan jobba effektivt med dom här frågorna. ”Så mycket pengar som möjligt ska ut i klassrummen, och vi får inte glömma vikten av behöriga lärare. Nu har vi en trygg skolledning som vill stanna och vi har gått från 50% till 80% behöriga lärare. Det är inte heller bra med för många friskolor då det i grund och botten är ett kommunalt ansvar, men det är ändå bra att det finns alternativ.”
Vikten av att ha en bra dialog med föräldrarna
Johan Segerfeldt kom in i samtalet med att poängtera hur viktigt det är att ha en bra dialog med föräldrarna. ”Hos oss är vi noga med höga krav och förväntningar på eleverna samt att ge direkt återkoppling till föräldrarna. På skolan jag jobbade på hade 96% somalisk bakgrund och det fanns stora skillnader hur man tänkte och förhöll sig till skolan. Vi tog oss tid att berätta för föräldrarna hur svenska skolan fungerar och det är en av nycklarna till att vi fick med oss föräldrarna. En av nycklarna är också att behålla lärarna. När du jobbar i utsatta områden är relationen jätteviktig för utan en bra relation kan du inte få respekt, och då kan du inte sätta krav och utan krav så händer det ingenting. Det är viktigt att hänga i och hålla ut, och det är viktigt att känna att man är påväg någonstans. Ambitiösa människor söker sig vidare annars. Det finns också många företag och aktörer inom näringslivet som vill hjälpa till men vet inte hur. Om vi som skola skapar samarbeten och visar hur dom kan göra så hänger företagen på”, sa Johan Segerfeldt.
Viktigaste tipsen för att lyfta förortsskolor med låga skolresultat
Som avslutning frågade Emil Mattsson panelen om de kunde dela med sig av sina viktigaste tips för att lyfta förortsskolor med låga skolresultat.
”Har man fått en negativ spiral så måste man ändå bygga på det som redan finns att bygga på. Samt uthållighet under lång tid”, svarade Martin Rogberg.
”Tydligt politiskt ansvar och en vision som genomsyrar förvaltning och skolorna. Men det är politiken som är ytterst ansvarig och så ska man jobba tillsammans mot det målet och för mig finns bara ett mål och att det är så många som möjligt ska klara gymnasiet och det ska genomsyra allt”, svarade Sara Wettergren.
”Få eleverna till skolan och jobba med närvaron. Skapa en trygg och säker miljö och se till att eleverna får rätt stöd, jobba med höga krav och förväntningar och samarbeta med vårdnadshavarna”, svarade Johan Segerfeldt.
Håll utkik efter inbjudan till 2025 års första Samsnack!