Carina kämpar med att få pengarna att räcka

”Vi har tillräckligt med pengar, men bara i ungefär 20 dagar.”
Det säger Carina som kommit till Sverige som flykting från kriget i Ukraina. Hon kom ensam i mars förra året och några månader senare födde hon en son.
”Jag är så tacksam till familjen vi bor hos. Tack vare dem har jag ett boende för mig och min bebis och jag behöver inte betala för el och sånt,” säger Carina.

De som flytt hit från Ukraina lever under massflyktdirektivet från EU, vilket ger dem rätt att få husrum och rätt att arbeta inom hela EU. Däremot är det stor skillnad i hur mycket de får i ersättning i olika länder. Carina som är ensamstående vuxen får 71 kronor om dagen för egen del och 37 kronor om dagen för sin son. Det blir knappt 3300 kronor i månaden. Om det finns två vuxna i hushållet får de 61 kronor var/dag.
”Ersättningsnivåerna ligger lägre i Sverige än i andra länder. Vi är en av de sämsta i klassen med otroligt låg ersättning som inte anpassats alls till nuvarande situation med inflation och skenande priser. Dessa ersättningsnivåer har inte reviderats sedan 1993,” säger Alexander Walker som är enhetschef på Göteborgs Stadsmission.

De prishöjningar på bland annat mat som kommit med inflationen är otroligt kännbara för Carina:
”Den salva jag måste ha till mitt barn kostade 100 kronor förut. Nu kostar den 120. Även om jag köper mat som är billigare, med kort datum eller erbjudanden så räcker inte pengarna hela månaden.”
Carina äter lunch varje dag på Mötesplats Ukraina som Göteborgs Stadsmission har öppet för flyktingar från Ukraina. Maten är gratis och här kan hon träffa landsmän för att prata och umgås.
”Jag kommer både för maten och för att träffa andra människor. För att ha roligt. Det har blivit en rutin. Jag vet inte vad jag skulle gjort om jag inte kunde komma hit och äta,” säger hon.

Det går att ansöka hos Migrationsverket om medel till specifika utgifter som glasögon eller vinterkläder. Det är en krånglig process, lång väntetid och inte säkert att ansökan beviljas. Det går bara att ansöka om en sak i taget. I övrigt ska alla behov täckas av dagersättningen. Det inkluderar saker som hygienartiklar, kläder, mat och resor.
”För dem som inte har något jobb är situationen väldigt tuff. De är fast i den här superlåga ersättningen och försöker pussla ihop för att överleva ändå. Har du då barn är det ännu tuffare. Det går åt mycket tid och ork för att besöka olika ställen där det finns exempelvis hygienartiklar och matpaket att hämta. Samtidigt är det ett kalkylerande om det är värt att betala resan för att få något gratis. Däremellan ska det sökas jobb. Det är först när du har ett jobb som du har möjlighet att få barnomsorg,” säger Alexander.

Carina berättar att hon ständigt måste prioritera sina inköp. Salva och blöjor till sonen måste hon ha.
”Det blir mycket pengar på en månad. Jag vill också att han ska äta all slags mat, men exempelvis grönsaker är för dyrt. Min son har nästan inga leksaker. Jag vill gärna köpa det till honom och letar på ställen som Marketplace, men det kostar också pengar,” säger hon.
Till hösten hoppas hon hitta jobb inom exempelvis restaurangbranschen och att hon då får barnomsorg för sin son. Hennes plan är att stanna och bygga sin framtid här. Området hon kommer ifrån är ryskt och dit vill hon inte tillbaka. Men hon saknar sin pappa som är kvar och som ännu inte fått träffa sitt barnbarn.
”Jag är så tacksam till Göteborgs Stadsmission för allt som vi får här,” säger hon.

Kvinnan på bilden är inte Carina.