Att vara sjuksköterska på Stigbergskliniken
På Stigbergskliniken finns hjälp till ett första steg mot ett nyktert och drogfritt liv. Här erbjuds akut avgiftning och poliklinisk uppföljning efter vårdtiden. Sofia Andreasson har arbetat som sjuksköterska på vårdavdelningen i tre år, här delar hon med sig av sina upplevelser.
– Det ska vara lugnt, skönt och tryggt på avdelningen – det är basen. Vi arbetar enbart med frivillig vård, det tror jag är en av nycklarna till den goda vården, säger hon.
På vårdavdelningen tar vi emot människor med alkohol-, narkotika-, tablett- eller blandberoende. Stigbergskliniken är en av två avgiftningskliniker i Göteborg, bortsett från verksamheten på Östra sjukhuset.
– Jag ser att behovet av tablettnedtrappning ökar. Patienterna får tabletterna utskrivna eller köper dem via nätet och för många ger de en känsla av välmående inledningsvis, berättar Sofia.
Hon beskriver också att många som kommer hit är förvånade över sin egen situation – hur kunde det gå så här långt? Många av patienterna är förvånade över hur lugnt det är på vårdavdelningen. Här utmanas ens fördomar om vem som lever med ett missbruk, även för patienterna själva.
– Vi tar emot och vårdar alla sorters människor. Högutbildade, lågutbildade. Folk med högpresterande jobb och folk som bor på ett lågtröskelboende. Det skulle kunna vara du och jag.
Hon fortsätter:
– Här möter vi människor i kris. Ofta dricker personen sin sista öl samma morgon, för att ens klara av att söka hjälp. Och sen att gå från det, in i abstinensfas, till att några dagar senare vara en helt annan människa. Det är häftigt.
En stor del av arbetet handlar om att motivera till nykterhet. Målsättningen är att skapa självinsikt och visa möjligheten att leva ett drogfritt liv.
– Vissa patienter som lämnar Stigbergskliniken kommer tillbaka, och då skulle man ju kunna tänka att det var lönlöst. Men det är det inte. Det är ett trappsteg på vägen. Det kanske inte är denna gång personen blir drogfri – men nästa. Ett återfall är inte ett misslyckande på det sättet.
– Men det är klart att det är sorgligt att så många får återfall. Vissa måste förlora allt innan de inser att de måste sluta, säger hon.
Vad tycker du är speciellt med att arbeta inom Stadsmissionen?
– Här bedriver vi vård i en god anda, i en organisation som står för bra saker, är hjälpande och ser de utsatta. Jag upplever att vi i vissa avseenden inte är lika hårt pressade som andra vårdenheter kan vara. Jag är stolt över att jobba här!