Fattigdomen i Göteborg skenar – ni måste göra något

Våren 2020 går till historien som den tid där flest människor har vänt sig till Göteborgs Stadsmission för hjälp och stöd. Människor som länge har levt i utsatthet och vars behov nu har ökat, men även helt nya grupper som aldrig tidigare behövt stöd från civilsamhället. Nu behöver Göteborgs politiker börja lyssna på oss, skriver Åsa Vilu, Göteborgs stadsmission.

Sveriges stadsmissioners Fattigdomsrapport vittnar om en ökad utsatthet i pandemins spår där människor som redan befann sig i utanförskap hamnat ännu längre bak i kön för att få sina rättigheter tillgodosedda.

I snart 70 år har Göteborgs Stadsmission jobbat med människor i utsatthet. Trots att vårt arbete har pågått i många decennier krävdes det en pandemi för att omvärlden skulle vakna till och faktiskt inse vilken utsatthet som finns i vårt samhälle och hur klyftorna och ojämlikheten ökar. Nu började man plötsligt uppmärksamma trångboddhet, att alla inte har yrken där man kan jobba hemifrån eller ta bilen till jobbet, eller att alla barn inte har egna rum med egna datorer där man i lugn och ro kan följa den skolundervisning som blev distansundervisning. Som att det var pandemin som var orsaken till att människor lever i utsatthet och fattigdom.

Handlar om överlevnad

Pandemin handlar konkret om liv och död, och människor ur alla samhällsskikt drabbas. Samtidigt vet vi på Göteborgs Stadsmission att vårt arbete och våra insatser under de senaste åren, oavsett pandemi, också har handlat om ren överlevnad för många människor. Det handlar om mat för dagen. Om tak över huvudet. Om att kunna betala en elräkning. Pandemin har bara om möjligt gjort det än värre.

Idag släpper Sveriges Stadsmissioner årets Fattigdomsrapport där vi beskriver hur pandemin slår hårt mot de redan mest utsatta, och hur vi som en av landets stora civilsamhällesorganisationer växlat upp våra insatser för att möta de ökade behoven. Vi såg i början av pandemin hur en del besökare inte längre kom till våra öppna verksamheter av rädsla för smittspridning, vi mötte barnfamiljer som inte hade råd att sätta mat på bordet när skolorna började bedriva distansundervisning, vi mötte en stor oro och ensamhet bland äldre som befann sig i riskgrupp, människor som förlorade sin inkomst och socialjourer som beskrev ökade orosanmälningar av våld i nära relationer.

Ständigt närvarande

Göteborgs Stadsmissions viktigaste uppdrag är att finnas där för stadens mest utsatta. I alla lägen. Därför var det inget alternativ för oss att stänga ner eller minska våra insatser. Tvärtom. Istället organiserade vi om, rekryterade fler volontärer, ökade vårt akuta arbete kring t ex mat och ställde om för att kunna möta både befintliga och nya besökare på ett så smittsäkert sätt som möjligt.

Vi satte upp provisoriska handfat där besökare kunde tvätta händerna. Vi informerade om pandemin på en mängd olika språk. Aktiviteter genomfördes utomhus och i större utsträckning i lokalsamhället för att våra besökare skulle slippa åka kollektivt. Vi genomförde medmänskliga samtal och pyssel digitalt för att ge både vuxna och barn en paus i vardagen.

Istället organiserade vi om, rekryterade fler volontärer, ökade vårt akuta arbete kring t ex mat och ställde om för att kunna möta både befintliga och nya besökare på ett så smittsäkert sätt som möjligt.

Förra årets Fattigdomsrapport hade temat Matfattigdom. 60 procent av Stadsmissionernas samlade insatser riktade till människor i ekonomisk utsatthet handlar om mat i någon form. Det kan vara matkassar, en måltid eller subventionerade livsmedel. Vi upptäckte också att utav dessa insatser så går 60 procent till människor som lever på långvarigt försörjningsstöd.

Således är vi väl medvetna om matens betydelse för människor i utsatthet och mat är en central del i nästan alla våra insatser. I takt med att vi såg deltagarantalet sjunka i våras så ställde vi därför delvis om och började köra ut matkassar. Mellan mars och maj körde vi ut över 1100 matkassar till människor i utsatthet över hela vår stad.

Lyssna på oss

Vi på Göteborgs Stadsmission har de senaste åren sett en utsatthet som ökar. Samhällskonsekvenserna av pandemin kommer göra det ännu svårare för människor som redan lever i utsatthet att komma in på så väl bostadsmarknaden som arbetsmarknaden. Dessutom kommer nya grupper tillkomma. Människor som förlorat sina jobb, blivit av med sin inkomst och inte har en buffert eller ett skyddsnät runt omkring som kan stötta upp. Vi har inte på långa vägar sett alla konsekvenser som pandemin kommer medföra.

Att pandemin har riktat strålkastarna mot vissa gruppers utsatthet är så klart på ett sätt något positivt. Medel har strömmat till. Media har lyft frågan. Det är absolut nödvändigt att de växande ojämlikheterna i vårt samhälle lyfts upp och synliggörs. Att satsningar görs för att få bukt med de bakomliggande orsakerna. Men även när pandemin klingat av så måste strålkastarna fortsätta lysa på utsattheten. Frågorna måste ligga högt på den politiska dagordningen under lång tid framöver. Vi måste långsiktigt och med uthållighet tillsammans med så väl det offentliga som näringsliv och övriga civilsamhället verka för alla människors inkludering i samhället, ett Göteborg för alla.

Därför vill Göteborgs Stadsmission:

• Att Göteborgs stads program för en jämlik stad i högre grad konkret implementeras i stadens verksamheter.

• Att socialtjänstens insatser inom Göteborg samordnas så att villkoren inte ser olika ut beroende på var man bor samt att man säkerställer att ingen lever under existensminimum.

• Att Göteborgs stad i samarbete med civilsamhället kartlägger hur fattigdomsutvecklingen ser ut på lokal nivå.

Åsa Vilu, områdeschef Sociala området Göteborgs Stadsmission