Fanny

”Jag var snabb med att anmäla mig nu när Göteborgs Stadsmission behövde hjälp med att hålla öppet på natten. För mig som student är det lättare att lägga om min tid jämfört med de volontärer som kanske har nio till fem-jobb eller barn, så det kändes självklart!

När kylan slog till i Göteborg tänkte jag också på de jag träffat i verksamheten i S:t Johanneskyrkan och hur det skulle gå för dem, så jag blev glad när jag fick höra att de skulle hålla nattöppet. Med över 10- ute är det livsviktigt för vissa, även om man givetvis skulle önska att alla hade ett hem att gå till.

Jag kom hem, något mör, i fredagsmorse efter mitt första nattpass i S:t Johanneskyrkan. Vid klockan halv elva hade 15 frusna besökare kommit till oss, det var märkbart hur trötta folk var efter timmar ute i kylan. Vissa gick direkt och la sig medan andra satt uppe och lågmält pratade över en kopp te eller kaffe. Natten var lugn och kyrkans akustik gifte sig med ljudet av trygga snarkningar. Det kändes bra att få bre någon en kvällsmacka, säga godnatt, och veta att vi åtminstone för kvällen kunnat skänka lite värme och trygghet till människor som annars hade fått sova ute.

Jag upplever att vi lever i ett samhälle som blivit både kallare och hårdare. Det är så otroligt lätt att hamna snett här i livet, vare sig det handlar om missbruk eller att förlora jobb och bostad, och det borde finnas en större förståelse för det. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det lika gärna skulle kunna vara du själv, eller en närstående. Därför tycker jag också att det är viktigt att göra det man kan för varandra. Att ge några timmar av min tid för att komma till Stadsmissionen och servera soppa eller bara sitta och prata en stund känns värdefullt, både för gästerna men också för mig själv. Det är en ynnest att få vara en del av verksamheten, och även om jag hittills bara jobbat en handfull gånger har jag redan träffat så många fina människor, gäster som personal. Människor som jag nog aldrig hade träffat annars.”

/Fanny, volontär