Att bli fullvärdig samhällsmedborgare
Våra vägledare hjälper människor på många olika sätt. Det kan vara att ordna bostad, ett jobb eller hjälp att förstå ett myndighetsbeslut. Målet är att lotsa människor som lever i utanförskap in i samhället.
Stadsmissionens vägledning arbetade inledningsvis med inriktning på människor i hemlöshet och personer med missbruksproblematik. Efter en tid beslöt man att vidga målgruppen och istället hjälpa människor som på något sätt lever i social utsatthet.
– Att vara mer snäva som vi först var ligger inte i linje med Stadsmissionens ändamålsparagraf. Detta är en utveckling åt rätt håll, säger Lars Eriksson som är en av våra vägledare.
Kombination av flera problem
På Vägledningen försöker man jobba så brett det bara går och i mötet med en ny person gör man en kartläggning för att identifiera om det är ett problem eller flera i kombination som påverkar varandra. Om det är flera gäller det att bena ut i vilken ände man ska börja. Till exempel om du är hemlös och arbetslös.
– Du kanske har skulder som gör att du inte är så attraktiv på bostadsmarknaden. Du är alltså hemlös och därmed får du inte något jobb.
Vägledarna kan hjälpa till då bekymren är kopplade till bostadsfrågan, jobb, ekonomi, beroende, psykisk ohälsa, vård- och myndighetskontakter med mera.
– Vi hjälper personen att göra en samhällsorientering. Vad är möjligt och vad är inte möjligt? Ibland är det så konkret som att hjälpa en person att hitta en bostad eller söka ett jobb. Många andra aktörer som möter de här människorna är nischade, men vi hjälper till med flera saker samtidigt, säger Lars.
Flera av våra besökare har varken
mobiltelefon eller mailadress.
Många gånger innebär uppdraget att vara ett neutralt språkrör som ska se till att allt går rätt till. Arbetet kräver att våra vägledare vet lite om mycket, eller egentligen mycket om mycket. En person kan säga ”jag är inte så bra på internet” och det kan innebära många olika saker. Allt fler offentliga tjänster kräver att du har tillgång till internet och mobilt bank-ID och det stänger ute människor från vårt samhälle.
– Är du fattig har du inte tillgång till den senaste tekniken, du är ingen attraktiv bankkund, du har kanske inte ens legitimation. Flera av våra besökare har varken mobiltelefon eller mailadress. Något som det flesta av oss ser som en självklarhet idag.
Snöbollseffekt
Det är inte ovanligt att det går fort när en knut väl lossnat för personer med komplexa bekymmer. Det blir en snöbollseffekt. På någon månad kan en person som stått utanför samhällets arena gå från hemlös till bostad, jobb och på väg mot psykisk hälsa.
– Målet för vårt arbete är en ökad livskvalitet och att man ska uppleva sig som en fullvärdig samhällsmedborgare. Vi jobbar mer och mer med motiverande samtal parallellt med den praktiska hjälpen. Det behövs för att förändra sättet att tänka på och för att nå långsiktig förändring.
Det vanligaste problemet bland besökarna är att man saknar bostad. Lars uppskattar att ca 90 procent är ensamstående, men också att de saknar nätverk och nära relationer. Det finns ofta kognitiva svårigheter som gör att man inte lyckas ta tag i sin situation på egen hand. Arbetet bygger på förtroende mellan den hjälpsökande och vägledaren och det finns egentligen ingen tidsgräns för hur länge ett ”ärende” kan pågå.
– Man blir väldigt glad för den andres skull när man ser att det går åt rätt håll. Över lag får vi otroligt positiva reaktioner från dem vi träffar. Vi bidrar inte alltid till förändring, men de vet att vi försöker, säger Lars Eriksson.
Text och bild: Sofie Eriksson