single.php

Vem är det som skyddar våra barn?

Fältassistenten Camilla möter en ensam 13-åring som inte vill åka hem till sina föräldrar. I barnets hemkommun finns ingen socialjour. Vem ska skydda då?

Enligt lag så bör det finnas en socialjour i din kommun. Det måste inte det, men det bör. På din hemkommuns hemsida så står det att jag ska ringa 112 för att komma i kontakt med den. På SOS alarm svarar man dock att din kommun inte har avtal med dem, så jag kan försöka med 114 14. Jag är 40 år och har stor yrkeskunskap, men även för mig så blir vår resa en tur på okända stigar.

Tur att jag har med mig mormor Ullas envishet, den får mig att aldrig ge upp. Tänk att rätten att få hjälp efter kontorstid beror på vilken kommun dina föräldrar bestämt att ni ska bo i. Tänk att den rätten ofta skiljer sig stort mellan storleken på städerna som ligger i just din kommun. Vi möter en person i de lägre tonåren, du vägrar gå hem för du är rädd, du har varit på rymmen i flera dagar, du vill få hjälp, men i din kommun så finns ingen som kan hjälpa dig efter kontorstid. Skall jag hänvisa dig till bussterminalen som är dygnet runt öppen, eller skall jag vägra ge upp? Jag gör det mormor Ulla lärt mig – jag vägrar ge upp.

Om en kommun inte har en socialjour med tjänstemän som kan ta beslut även utanför kontorstid, så ligger ansvaret på den politiker som är vald till ordförande i socialnämnden. Då är det den personen som har ansvaret för kommunens invånare dygnet runt. Den personen, som kan sakna relevant utbildning, skall svara i sin telefon dygnet runt, på julafton, på sin födelsedag, när den har influensa, under sexuella aktiviteter. Tar den personen aldrig en snaps till sillen på midsommaraftonen, stänger den inte av ljudet på mobilen i biosalongen, har den inte en vild 50-års fest? Kan någon förklara för mig hur den här invalda politikern lever för att kunna bära det ansvaret? Kan någon förklara för mig vem som förstår vad ett sådant ansvar verkligen innebär?

I din kommun så finns det en engagerad ordförande i socialnämnden. Efter att jag ringt 114 14, blivit kopplad till inre befäl och sedan blivit uppringd av ordföranden, så börjar den snårigaste delen av resan. I din kommun saknas inte bara socialjour, där saknas även jourplatser för barn som far illa. Nu är jag dock inte ensam om den här resan, utan både han och jag kämpar för att du skall få en sovplats i den kommun där du för tillfället vistas. Min envishet och kunskap får oss att lyckas.

Hur kan det komma sig att vissa kommuner inte kan ge 13-åringar en jourplats? Vad är det som gör att vistelsekommunen kan svära sig fri från ansvar? Vem är det som skyddar våra barn?

Text: Camilla Schulz
Foto: Sofie Eriksson (Bilden har ingen koppling till texten.)