Våra företagsvänner
Var kommer barnen in?
Om utsatthet i den egna familjen.
– Tänk, det här är första gången jag har semester på trettio år. Det är också första gången jag har semester tillsammans med min dotter. Kan du förstå hur stort det här är för mig?
Orden är Hans*. Vi träffades på Stadsmissionens Kollo för alla. Hans var där med sin sambo och sin dotter. Dottern bor sedan många år i ett familjehem. Hans hade varit ren från droger i ett och ett halvt år. Hans är i skrivande stund fortsatt ren – och hans dotter bor fortfarande kvar i familjehemmet. Det tar lång tid att bygga upp relationer som tidigare har skadats. Allt på grund av missbruket av droger.
Det är berättelser som den här som gör att vi som stadsmission aldrig kan ge upp på människor som söker vår hjälp. Vi vet vad ett beroende får för följder. Hans är inte ensam med sin historia. Vi på Stadsmissionen i Göteborg har länge pratat om vikten av ett vidare perspektiv på missbruk av alkohol eller andra droger. Vid ett beroende drabbasmånga människor, inte bara den beroende - det gäller även familjen, vänner eller kanske arbetskamrater. Missbruket drabbar alla anhöriga. Det är därför Stadsmissionen lägger så stor vikt vid att bekämpa missbruket.
Mina tankar går tillbaka till Hans dotter. Tänk så många barn som växer upp i en missbrukarmiljö. Vad händer i barnets inre när en eller flera familjemedlemmar är beroende? Vi vet enligt undersökningar att en tung barndom är starkt sammankopplad till eget missbruk i vuxen ålder. Barnen har ofta svårt med självkänslan och att känna tillit till andra människor. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att barnen skäms över att en familjemedlem är beroende. I dag finns det ungefär två-tre barn till alkoholmissbrukare i varje svensk skolklass. Att vara barn till en beroende behöver inte synas utåt, men det får allvarliga konsekvenser att växa upp med en mamma eller pappa som är beroende av alkohol eller andra droger. I Sverige kallar vi dem för De glömda barnen.
Men allt är inte bara svart. Det finns gott om goda exempel. Vi på Stadsmissionen har den stora förmånen att ofta få följa familjer som det gått bra för.
I dag finns en intensifierad nationell debatt kring De glömda barnen. Frågan har helt plötsligt hamnat högt upp på agendan. Socialstyrelsen skriver om De glömda barnen i Folkhälsorapporten 2009, politiker på alla nivåer lyfter fram problematiken och socialkontoren arbetar mer ur ett barnperspektiv. Tänk att bara för att De glömda barnen finns i media och i politiken så existerar frågan.
Stadsmissionen i Göteborg kan hjälpa till på olika sätt. Numera har vi en obruten vårdkedja som ger oss möjlighet att få följa en individ allt från ett första bemötande på Gatljuset, via avgiftning och boende till en öppenvårdsbehandling enligt tolvstegsmodell. Stadsmissionens rådgivningsbyrå tar ofta över där socialen inte kan hjälpa mer. Rådgivningsbyrån kan stödja familjer eller ensamstående med ekonomiska problem eller med myndighetskontakter.
Kollo för Alla välkomnar varje sommar utsatta människor och familjer till en lugn och härlig vecka i svensk natur. Allt är gratis. Verksamheten i Sankt Johanneskyrkan är unik i Sverige – en mer välbesökt kyrka får man leta efter. Självhjälpsgrupper som jobbar enligt tolvstegsmetoden delar rum med både ett livligt café och ett rofyllt kyrkorum. Dagligen kommer det hit flera hundra personer med ett specifikt ärende de vill få uträttat. Allt det här kan vi göra för att det finns människor och företag som vill hjälpa oss bygga ett bättre Göteborg. Det är hit pengarna går.
Faktaruta
Det finns hjälp och stöd BRIS (www.bris.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa. FN:s konvention m Barnets rättigheter är ett viktigt riktmärke i det arbetet. BRIS verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Kärnan i BRIS verksamhet är Barnens Hjälptelefon, BRIS-mejlen och projektet BRIS-chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd från en vuxen.
BRIS ska bistå utsatta barn och unga med råd och stöd, samt underlätta för denna grupp att föra en dialog med vuxna. Genom BRIS Vuxentelefon – om barn får också vuxna någon att prata med kring frågor och problem rörande barn.
Sedan några år tillbaka finns också föreningen Maskrosbarn (www.maskrosbarn.org). Föreningen bildades för att det inte fanns något annat forum för De glömda barnen. Genom seminarier, föreläsningar och opinionsbildning reser de runt i landet för att ”stödja unga som lever med föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka”.
Lästips – nyutkommen bok!
Nyligen utkom grundaren av Maskrosbarn, Therese Eriksson, med romanen Vi har ju hemligheter i den här familjen (ICA Bokförlag, 2009). ”Med utgångspunkt i sina dagböcker har Therése Eriksson skrivit en gripande och ärlig bok om sin uppväxt med en missbrukande och psykiskt sjuk förälder, om att tvingas se och uppleva saker som inget barn ska behöva. Det handlar om rädsla och sömlösa nätter, om depressioner och självmordsförsök, om struliga tonår och alla vägar som leder fel.”
* Fotnot: Hans heter egentligen något annat.
Text: Henrik Enarsson
Bild: Heidi Anglesey